Kassan är där pengarna försvinner, men den är sällan rätt plats för din första heatmap. Bäst utdelning ger varukorgen, därefter produktsidan. Skälet är enkelt: en värmekarta kan bara visa sådant som syns i gränssnittet, och de tyngsta skälen till att kunder hoppar av handlar om pris, leverans och betalsätt. Ingen klickkarta i världen ser att frakten är för dyr.
Den här texten går igenom vilket underlag som faktiskt finns, vad det säger och inte säger, och i vilken ordning en butik med begränsad tid bör placera sina kartor.
Vad siffran om övergivna varukorgar faktiskt mäter
Den mest citerade siffran i svensk e-handelsdebatt kommer från Baymard Institutes sammanställning av 50 studier om övergivna varukorgar. Genomsnittet där är 70,22 procent. Listan uppdaterades senast den 22 september 2025 och hämtades av oss den 12 augusti 2026.
Tre saker är värda att veta innan siffran används som beslutsunderlag. För det första är den ett ovägt genomsnitt av andras mätningar, inte Baymards egen. För det andra spänner de ingående studierna över nästan 20 år, från MarketingSherpa 2006 till Uptain 2025, och spridningen är stor: lägsta noteringen är 55,00 procent (Forrester Research 2010) och högsta 84,27 procent (SaleCycle 2020). Ett snitt över ett så brett intervall är en riktmärkning, inte en prognos för din butik.
För det tredje, och viktigast här: siffran mäter ett enda steg. Den beskriver hur många fyllda varukorgar som aldrig blir order. Den säger ingenting om hur många som lämnar i kategorilistan, i sökresultatet eller på produktsidan. Den kan alltså inte rangordna var i butiken du bör titta först, hur ofta den än används på det sättet.
Vad du sedan gör åt själva kassan är en annan fråga än var du mäter den, och den har systersajten conv.se en egen genomgång av i Checkout-optimering: minska avhoppen i kassan. Vill du i stället se hela vägen fram till kassan, från första kontakt till köp, ligger den kartläggningen i Kundresan: kartlägg och optimera varje steg. Kort sagt: här visar vi var problemet syns, där beskrivs vad du gör åt det.
Alla avhopp är inte fel på butiken
Baymard skriver själva ut det som sällan citeras vidare. I deras senaste kvantitativa studie av avhoppsskäl uppger 42 procent av amerikanska nätshoppare att de övergett en varukorg de senaste tre månaderna för att de ”bara tittade” och inte var redo att köpa. Det framgår av Baymards rapport om kassans användbarhet, där studien har beteckningen GC050.
Lägg märke till vad siffran gäller. Det är andelen shoppare som gjort det minst en gång under ett kvartal, inte andelen övergivna varukorgar. De två är olika storheter och får inte multipliceras ihop. Att räkna 42 procent av din egen avhoppssiffra ger ett tal utan innebörd, och just den räkneoperationen gör att många butiker underskattar hur mycket som ändå går att laga.
Dela skälen i synliga och osynliga
När Baymard lägger den gruppen åt sidan och frågar om övriga skäl faller svaren ut så här. Fördelningen står i Baymards sammanställning av avhoppssiffror, inte i rapporten ovan. Populationen är amerikanska nätshoppare som handlat det senaste kvartalet, och flera svar var tillåtna. Därför överstiger summan 100 procent. Baymard redovisar elva rader. Den elfte är ”vet inte” med 7 procent, och den är utelämnad nedan eftersom den inte pekar ut något att åtgärda. Rent räknemässigt summerar de tio raderna nedan till 175 procent, Baymards elva till 182.
- Extra kostnader för höga, som frakt, skatt och avgifter: 40 procent
- Leveransen för långsam: 20 procent
- Litade inte på sajten med kortuppgifterna: 19 procent
- Sajten krävde att ett konto skapades: 18 procent
- För lång eller krånglig utcheckning: 17 procent
- Sajten hade fel eller kraschade: 17 procent
- Returvillkoren otillräckliga: 13 procent
- Kunde inte se eller räkna ut totalkostnaden i förväg: 12 procent
- Kortet nekades: 10 procent
- För få betalsätt: 9 procent
Läs listan en gång till med frågan vad en värmekarta kan se. Fraktpriset, leveranstiden, returvillkoren, ett nekat kort och avsaknaden av Swish är fakta om ditt erbjudande. De syns lika lite i en klickkarta som i besöksstatistiken. De fyra rader som däremot lämnar spår i gränssnittet är kravet på konto, den långa utcheckningen, felen och krascherna, samt totalkostnad som inte går att se i förväg.
Raden om förtroende för kortuppgifterna, 19 procent, hamnar mitt emellan. Den handlar dels om butikens rykte, som ingen karta når, dels om synliga signaler i betalsteget, och där kan en karta visa om besökarna över huvud taget ser dem. Och lägg märke till proportionerna: de fyra synliga raderna ligger alla under 20 procent, medan den enskilt största posten på listan, för höga extra kostnader med 40 procent, inte lämnar något spår alls i en karta. Procenttalen får däremot inte adderas, eftersom samma person kunnat ange flera skäl.
Prioriteringen när båda kraven vägs in
Kravet är alltså dubbelt. Läckan ska vara stor, och den ska synas. Ordningen nedan är vår egen sammanvägning av Baymards lista över avhoppsskäl och vad kartorna faktiskt visar. Baymard rangordnar inte sidtyper, och den som påstår något annat har lagt till slutsatsen själv.
Varukorgen först. Här möts två av de fyra synliga skälen. Går totalkostnaden inklusive frakt att se utan att besökaren scrollar, och kommer besökaren över huvud taget vidare från knappen till kassan? Scrollkartan svarar på det första, klickkartan på det andra. Varukorgen bär dessutom nästan alltid tillräckligt med trafik för att kartan ska hinna fyllas, och den ligger normalt kvar på din egen domän även när kassan inte gör det.
Produktsidan därefter. Det är där besökaren bildar sig en uppfattning om frakt och leverans, alltså de två tyngsta skälen på listan. Kartan kan inte tala om vad frakten borde kosta, men den visar om uppgiften ligger så långt ned att ingen ser den. Microsoft Clarity ritar ut ett så kallat average fold i sin scrollkarta, alltså den genomsnittliga gräns dina besökare ser innan de börjar scrolla. Ligger fraktinformationen under den linjen har du ett svar på fem minuter.
Kassans steg om plattformen tillåter det. Se nästa avsnitt, för det är oftare en teknisk fråga än en redaktionell.
Kategori och sök sist. Inte för att de saknar betydelse, utan för att inget i det här underlaget säger något om dem. Vill du prioritera dem behöver du din egen trafikanalys, inte Baymards siffra.
Två hinder som avgör var kartan går att sätta
Innan du bestämmer var kartan bör sitta är det värt att kontrollera var den kan sitta. Två hinder återkommer i Hotjars hjälpcenter och i Microsofts dokumentation för Clarity.
Det första är banalt men vanligt: kartan finns bara där mätkoden finns. Microsoft skriver rakt ut att värmekartor ”are only displayed on the site pages where the Clarity tracking code is installed”. På en butik där kassan ligger på en hostad tjänst eller en annan domän betyder det ofta ingen karta alls. Hotjar beskriver samma sak från andra hållet i sin artikel How to Use Funnels, där de konstaterar att ”Shopify usually doesn’t allow third-party JavaScript on their checkout pages”. Shopifys egen utvecklardokumentation beskriver varför: skript i kassan körs numera genom Web Pixels API, i vad Shopify kallar en ”lax” eller ”strict” sandbox med ett avgränsat gränssnitt mot sidan. Kör du Shopify bör du kontrollera vad just din uppsättning tillåter innan du planerar en kassakarta, i stället för att räkna med den.
Det andra hindret är skärmbilden. En värmekarta läggs ovanpå en skärmdump av sidan, och den skärmdumpen kan bli fel. Hotjars felsökningsartikel Heatmap Screenshot Troubleshooting beskriver att skärmbilden kan sakna element eller bli helt vit eller svart, och att det ”usually occurs when dynamic content on the page loads on events such as scrolling, hovering, or clicking”. Varukorg och kassa är per definition dynamiska, med innehåll som ändras beroende på vad besökaren lagt i den. Räkna därför med att behöva ta om skärmbilden manuellt på just de sidorna.
Räkna formulärfälten innan du sätter en enda karta
Ett av de fyra synliga skälen behöver inget verktyg alls. Baymard anger i sin lista över avhoppssiffror att ett välfungerande kassaflöde kan vara så kort som 12 till 14 formulärelement, eller 7 till 8 om bara inmatningsfälten räknas, medan snittet i deras jämförelsedatabas över stora amerikanska butiker är 23,48 element, varav 14,88 fält. Populationen är alltså stora butiker i USA, inte svensk e-handel, men storleksordningen är användbar.
Öppna din egen kassa och räkna. Det tar fem minuter och placerar dig direkt på samma skala som Baymards jämförelse. Ligger du på 25 element mot ett tak på 14 har du hittat en åtgärd som ingen klickkarta hade berättat snabbare för dig. Baymard uppskattar på samma lista att de flesta kassor kan minska antalet visade element med mellan 20 och 60 procent, och att deras jämförelse av 60 ledande butiker visar i snitt 39 möjliga förbättringspunkter per kassa.
Hur mycket underlag kartan behöver
Antalet sidvisningar avgör om mönstret i kartan är verkligt eller brus, och det är ett skäl till att börja högre upp i flödet än i kassan. Ett räkneexempel med uttalat antagna siffror: en butik med 30 000 besök i månaden där 6 procent lägger något i varukorgen får 1 800 varukorgar. Med Baymards genomsnitt på 70,22 procent blir det ungefär 536 order. Kartan över varukorgen vilar alltså på drygt en sjuttondel av det underlag en karta över hela trafiken skulle ha, och en karta över det sista kassasteget på ännu mindre. Antagandena är våra, siffrorna är din butiks att fylla i.
Till det kommer att verktyget kanske inte samlar in allt. Hotjar beskriver i How Does Sampling Work? att varje sajt har en daglig gräns för hur många sessioner som fångas, och att gränsen ”applies to both Heatmaps and Recordings”. Överskrids den, samplas trafiken. Kartan över en sida långt ned i flödet konkurrerar med andra ord om samma kvot som startsidan, vilket gör att den fylls långsammare än trafiksiffrorna antyder.
När kartan väl har underlag är det klickmönstren du ska läsa, inte färgerna i sig. Vad de olika karttyperna visar och var de brukar tolkas fel går vi igenom i Klickkarta, scrollkarta och rörelsekarta. Ser du klungor av upprepade klick på samma ställe är det värt att veta skillnaden mellan ett ilsket klick och ett dött, som vi reder ut i Rage click och dead click. Och står valet mellan de två verktyg som nämns här har vi ställt dem mot varandra i Hotjar vs Microsoft Clarity.
Den största posten i Baymards lista, för höga extra kostnader, kräver ingen karta utan ett beslut. Den näst största kräver en logistikförändring. Värmekartan är ett bra instrument för de fyra skäl som syns i gränssnittet, och ett dåligt instrument för de fem som inte gör det. Det tionde skälet, förtroendet för kortuppgifterna, ligger som sagt mitt emellan. Att veta vilken sorts problem man har innan man väljer verktyg är billigare än tvärtom.
Vanliga frågor
Är kassan verkligen fel plats för den första heatmapen?
Kassan är rätt plats att förbättra men ofta fel plats att börja mäta. Dels är den på många plattformar stängd för tredjepartsskript, dels har den minst trafik av alla steg, dels är de största avhoppsskälen där osynliga för en karta. Varukorgen ligger direkt före och har både trafik och synliga problem.
Stämmer det att 70 procent av alla varukorgar överges?
Baymards genomsnitt av 50 studier ligger på 70,22 procent, men det är ett snitt över studier från 2006 till 2025 med en spridning från 55,00 till 84,27 procent. Använd det som riktmärke och mät din egen andel, den kan avvika åt båda hållen beroende på bransch och trafikkällor.
Hur många besökare behövs innan en heatmap går att lita på?
Det beror på vilken karta du läser: en scrollkarta blir läsbar långt tidigare än en klickkarta, eftersom alla besökare bidrar till den medan bara en bråkdel klickar. Vad varje karttyp behöver, och hur du räknar om antalet mätpunkter till en osäkerhet, står i Hur många sessioner behöver en heatmap innan den betyder något? Bedöm dessutom stabiliteten själv: låt kartan gå tills mönstret slutar ändra sig mellan två mätperioder, och var särskilt försiktig med sidor långt ned i köpflödet. Hotjar beskriver rörelsekartan i Types of Heatmaps så att den till en början kan se ut som en klickkarta när den bara har några få sidvisningar, och att mönstren framträder först när tillräckligt med data samlats in.
Kan jag mäta kassan om butiken ligger på Shopify?
Det beror på uppsättningen och bör kontrolleras i din egen butik. Hotjar skriver i sin egen dokumentation att Shopify normalt inte tillåter tredjepartsskript i kassan, och Shopify hänvisar skript i kassan till Web Pixels API som körs i en sandlåda med avgränsad åtkomst till sidan. Utgå från att kassakartan inte finns förrän du sett den fungera.
Vad gör jag med det jag hittar?
Kartan pekar ut var något går fel, sällan varför. Komplettera med sessionsinspelningar för att se förloppet, och åtgärda sedan i den ordning som ger mest tillbaka. Själva åtgärderna i kassan finns samlade hos conv.se i Checkout-optimering, och sambandet mellan stegen i Kundresan.